Jag har köpt julpynt i år så kreditkortet formligen glött.
Jag köpte ett par Acne Pistols. Det är en ganska oansenlig stövlett och när vi var i London bestämde jag mig. Jag tänker inte tokhandla en massa prylar (jooo, julgranskulor, toarullshållare...
Men det var ju mest till hemmet som sagt.
Så jag bestämde mig för att i år ska jag köpa pistolerna. Jag har önskat mig dem sen 2011. Chrisses advokat hade såna och hon hade nog familjerabatt för hennes son är vd för Acne Studios.
Se läderflärparna vid dragkedjan. Den perfekta vinkeln på klacken. Den väl avvägda tjockleken på sulan och som inte syns på bilden, en vackra rundningen över tårna.
Skopoesi. Skokonst. Skokärlek.
Den här veckan blev de mina. Vi trivs helt fantastiskt ihop. Så jag inte har lika ont i min smärtande hälsporre som jag INTE tänker skriva om, för den hatar jag och den förtjänar inget utrymme mer än den ändå tar, i mitt liv.
Kattis tyckte att jag inte får köpa något mer efter detta. Hon har helt rätt.
Men skorna behövde jag. Som terapiskor, såna man får bidrag från staten för att köpa så att man kan gå ordentligt.
Men jag hade ju bokat med Lotta att åka till Fullerö Handel och leta polkagrisrandiga kuddar.
Kom hem utan kuddar.
Men två speglar kånkade jag hem.
Den vackra kaminspegeln till sminkhörnan. Äntligen. Kaklet är inte tillräckligt blankt att spegla sig i.
Den ska målas om.
Sen en massa julpynt.
Som står på en spegel.
Dessutom får Lotta och jag aldrig mer åka iväg själva eftersom vi är så duktiga på att säga: " Jaaaa! Köp den, det är du värd". Dvs vi har otroligt dåligt inflytande över varandra.
Det har hennes man sagt
Så.
Nu ser vårt hus ut som att tomten bor här. Eller borde flytta in och känna sig som hemma på en gång.
Jag som alltid sagt att jag måste tona ner resten av pyntet eftersom granen är då prålig.
Joråsatteh...
MEN.
Nu slutar jag shoppa Kattis! Jag behöver inget mer nu. I år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!