Det var dags för Formex.
Inredningsmässa i Älvsjö.
Och då måste jag vara med tydligen, så det blir rätt. I ärlighetens namn tillför jag inte så mycket för Sussie som har butiken, har sån koll.
Men ni vet hur det är, man vill liksom mest ha ett moraliskt stöd så man känner sig säker på det man redan vet.
Alexandras fina monter för SEJ design.
Sobert.
Jag looovade M att inte köpa nånting. Men jag vet inte vad man ska säga om en kvinnas löften.
Är vi inte lynniga, oberäkneliga och falska?
Nähä? Vissa kanske inte känner igen sig i det. Bra för er.
De kommer att flytta hem till oss.
Så underbara lampskärmar. Jag tycker jämt att de är så dyrt, trots att kvaliteten inte alltid är den bästa.
Men dessa skärmar är bara helt toppen.
Änihau, vi gick och gick och gick.
Åt lunch och gick lite mer.
Fötterna värkte.
Formex är stort. Stort och alldeles, alldeles underbart.
Det fyller alla tre mässhallarna.
Med både delikatesser för ögonen och att stoppa i munnen.
Sen är det det där som händer när man lägger order.
Nån frågar om man vill ha något att dricka. (Inte kaffe)
Och attans vad välvilligt inställd man blir och vad bra man är på att handla på sig.
Sen är det ju det där med Greengate...
Jag ÄLSKAR deras saker. Vill ha allt.
Exakt så här vill jag sitta på vår uteplats i sommar.
Med kallt vitt vin, och musslor och krispigt blått och vitt i romantisk Greengatestil.
Det är så lätt, så lätt att bryta sina äktenskapliga löften på Formex...
Sorry M.
Middag intogs på supermysiga Trattorian och M kom och hämtade.
Det kändes i kroppen att jag haft klackarna på i över tretton timmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar!