söndag 27 oktober 2013

Söndag

Hämtade min mamma som fick vara moraliskt stöd när jag betongade vår köksö idag. 
Sen åkte jag för att handla och fixa fötter på en kille som jag inte hinner med i morgon eftersom jag då ska sminka djungeldjur på upp till 16 barn. 
Men först ska jag hemtjänsta lite. Och sen ska jag fixa naglar på kvällen.
Jag hinner knappt andas!!!

Sen är det besiktning på tisdag.

M och jag åkte ner till huset och rullade bort skyddspapper på golvet och städade och fixade.
Eftersom han sagt att vi skulle göra det. Trodde jag.
Han frågade när vi nästan var klara om jag var säker på att det skulle städas.

"Jag??? Det var ju D U som sa att det skulle städas."
"V A??? Nej, det var väl du... Bla blabla...

Jaha. Så nu står vi här och har gjort rent hus. Fast vi inte vet om vi fick.

Och att försöka argumentera med M gällande vem som sa vad är ingen idé. 

Även om han inte är påstridig så vet jag att han kommer ihåg varenda kommatering av en konversation och det gör bara inte jag. 
Jag kommer ihåg brottstycken eftersom jag är världens mest disträa person och för att min hjärna har direktsynkning med läpparna så innan jag ens tänkt klart tanken, har orden lämnat min mun. 
Så om jag inte gör saker direkt så glömmer jag. 
Dessutom är jag klumpig.
Snubblar, bränner mig, tjongar i armbågen i dörrar och kan inte äta en måltid utan att spilla. 
(Charmigt och gulligt när man är ung och söt, dock mer irriterande, vimsig, kärring ju äldre man blir.)

Här är köksön.
Betongen ska bli ljus när den torkar.
På lördagen körde M land och rike runt för att hitta något som heter sockelklossar och som biltema tydligen hade bra pris på. Det var tydligen ett måste enligt M, om man ändå sätter upp profilerad list, och dörrfoder och byter innerdörrarna. 
Han kan vara rätt så påstridig ibland. När jag säger att vi inte har råd då kör han den här: "Då är det ingen idé att vi sätter upp pärlsponten och köper nya dörrar och gör allt det där om vi ändå inte gör det ordentligt". 
Han kan köra det där rätt långt. 
Som med öppna spisen och det där lyxiga onödigt stora badrummet han ska ha på övervåningen. 
Den gubben går sällan hem hos mig för känslomässig utpressning fixar jag inte och jag kontrar med "Jaha nä men då skiter vi i pärlsponten och lullullet då." och så rycker jag på axlarna och säger att ALLT är bättre än skithuset vi bor i nu och att jag inte är kräsen, fast jag visst är det.

Eller för all del  med vilken husmodell vi skulle välja. 
Jag tyckte Höner var tillräckligt bra som är 20 kvm mindre på nedervåningen. Och hundrafemtiotusen billigare i grundutförande. 
"Men då får du ju inte det där stora köket som DU har drömt om, dessutom är det ju bättre med ett stort hus när vi säljer huset" osv osv.
Spisen:
"Nånting (för hundra miljoner som luktar majbrasa och är helt onödigt eftersom huset ändå är tokvarmt enligt mig) "ska väl ändå JAG få bestämma, du får ju bestämma allt annat"... 
(Hrmm jo tapeter från Rusta i vardagsrummet just det ja, DET fick jag ju bossa över.)
Garaget:
"Det är mycket bättre med ett stort garage när man ska sälja huset så småningom."
Badrummet: 
"DU kommer att älska det när det blir klart och tänk på att det är VI som ska bo där, vi bygger ju inte för att sälja huset" (!!!)
När han inte får önskad reaktion då drar han fram ässet från rockärmen:
"Ska vi bara göra det halvhjärtat kan vi lika gärna bo kvar i Smedby (med tokiga grannar och där polisen gör utryckningar så ofta så man tror att deras kontor och lunchrum ligger här.) "och så köper vi en liten lägenhet till Nea".

Aaaaaahhhhhggghhh! 
Jag älskar ju vårt hus och det VET han och jag vill INTE bo kvar här!!! 
Dessutom är jag INTE förberedd på att Nea ska flytta hemifrån än. Helst inte förrän hon är trettifem men utan stöket Så det blir ju stort garage som vi inreder halva till henne. Så får jag ha henne hemma. På lagom avstånd.

Jag hör en sån där avgrundsdjup dataspelsröst i huvudet säga "You loooose" medan jag kapitulerar för de där sockelklossarna...


Så nu kommer Jocke att få spika upp såna när han sätter våra lister. 

Och vi får bjuda på havregrynsgröt när familjen kommer till oss i jul. Med kanel så det blir lite juligare.

Håll nu tummarna för att det blir små fina tigrar och leoparder och apor för jag behöver lite extra stöd. 












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar!