Plötsligt händer det...

Det har lite varit lite bråkigt i höst, det blir lätt det när man har lata tonårspojkar som är lediga och som inte gjort ett Jack shit när man kommer hem från jobbet.

Eftersom man "bara" stack in huvudet genom dörren och väste order och to do-lista mot högen under täcket som SOV och inte HÖRDE, och dessutom har åsikter om vad jag kräver och om mina förväntningar och till slut även om min psykiska ohälsa. 

Jag citerar Cristian till M: Hur fan kan du vara kvar här med HENNE??? Jag måste ju för hon är min mamma men vad är det för fel på dig???" Slut citat.Då har Dolly inte varit ute när jag kommer hem en snabbis mellan kunder. Halv ett.

Dessa urspårade tjafs om vad man ska göra eller inte har ju även tendens att bli ännu värre när jag har pms (hehe..oops). 

Igår tog jag fram den där goda adventskakan, som jag bakade dubbel sats av, och tänkte att vi skulle ta varsin bit. Fanns en sju-åtta rutor kvar.

Chrisse som dammsuger ALLT som är sött ibland (med god hjälp av styvpappan), ser förvånat upp och säger "VA? Fanns det kvar???"

"Ja" säger jag och talar om att jag "gömt dem, så jag har något hembakat att bjuda på när vi får främmande".

Så i morse när jag kommer ner och tänker ta med mig och ha till fika hos en kund och tre FULA bitar är allt som är kvar får jag fullständigt spel.

Jag dundrar fram mot den stängda dörren med mycket kraftig hälgång, sliter upp dörren och väcker min sovande son med: SMÖR!!!!! Det är allt som fattas. SMÖR! till kakan som DU ska baka IDAG eftersom du har ÄTIT UPP min bjudkaka som jag har GÖMT så att det finns något GOTT i det här huset om nån kommer och hälsar på. Som det gör idag klockan ETT"

"SMÖÖÖR!!!!!"gastar jag och slänger igen dörren och går svärande till bilen och kör arg iväg till jobbet med två jättefula kakor i en bytta.

När jag sen halv tolv är och handlar baksaker som mandel, saffran och smör, så messar jag till honom "bakar du?"

Då ringer han, på väg till tandläkaren och jag hör inom mig: "vaddåbakarjaghördeintejagVISSTEintedetärinteMITTproblemDUfattarjuingenting"

Jag håller andan och svarar.

Han har köpt smör.

Han har bakat.

Han har gjort en otroligt god Leila-chokladkladdkaka med oreos i. 

Han har tillochmed vispat GRÄDDE. 

Min son. Min underbare fine pojke.

Jag HAR bitit på honom för det får jag fortfarande göra när jag blir sådär mammagalen och vill pussa hans fotsulor och nypa och krama jättehårt fast han snart är nitton.

Fast finnar och pormaskar får jag inte röra fast jag erbjuder mig att BETALA.

Nu har jag också bakat kolakakor och kokat knäck.