Lyxliraren VS torrisen

Idag har jag och min sambo aka "Lyxliraren" varit och kollat på braskaminer på Mariebergs kakelugnsmakeri. Stackars mannen som skulle hjälpa oss. Han har visst tidigare gjort en brasa till sambon i sambons förra liv (som by the way slutade med katastrof). Livet alltså inte brasan, den blev tokbra tydligen. Så bra att sambon nu vill ha något liknande. Typ den här. bilden har jag lånat från spartherms katalog.

Men han har en ny kvinna i sitt liv numera (dvs jag då, "Torrisen") Då, i det tidigare livet byggdes det lyxhus från Karlssonhus. Det stoppade inte någonstans och det huset gick loss på sjuochenhalv miljon!!! Det slutade med att huset såldes efter drygt ett år. Den här nya praktiska, snåla damen han har träffat bor också gärna i ett stort, fint, och nytt hus. Gärna med brasa. Gärna pool och gärna allt lullull man kan få. Men viktigast är att kunna sova gott om natten för att man inte behöver oroa sig över vad notan ska sluta på. Därför bygger vi med Älvsbyhus. Jag hade nämligen tänkt bo liiiite längre i vårt hus än ett år...

"Lyxigt, stort, dyrt" sa sambon inne på butiken och jag snörpte skithårt på läpparna och sa " ledorden här är snyggt men billigt" och den stackaren som förmodligen nyss varit på semester svarade leende att vi skulle höras när vi var överens och lassade på oss två kilo kataloger och schasade ut oss ut ur butiken. 

Vi bråkar nästan aldrig. Inte idag heller faktiskt, men vi har surat.

Men så finns det ju alltid solglimtar genom molnen om man snikhandlar på blocket och idag blev den här min för en femhundralapp. 😜

(Lånat från bagaren och kockens hemsida, där jag porrsurfar runt bland köksutrustning i världsklass, så fort sambon somnat)

Bara min, Lyxnisse får använda den gamla från billighetsaffären som pruttar igång sakta och låter som en gammal flakmoppe med motorhaveri. 

Som straff för surandet.