Feeeest

Ikväll är det fest hos oss. Fest hos Mange. 

Nea har lagt in den låten i flera versioner på Spotiftylistan.

Magnus viskar gång på gång

"Det här hade aldrig gått i en Höner"

Jag vet att han har rätt men det är så himla jobbigt att ge honom rätt!!!

Sen fick Linda det här kortet i present

Festen blev iaf så lyckad och vi schasade hem de sista gästerna vid halv fyra på morgonen.

Igår var jag och Linda på Formex igen.

Det krävdes en del för att komma dit, M var hemma med Lilleman som var sjuk och Lindas Oskar var också hemma. Jag har tagit ledigt och är beredd att åka närsimhrlst när Linda säger att hon kommer snart hon ska bara hämta sin mamma som jobbat natt först så hon kan barnvakta. "Vad snäll hon är" säger jag och då blir Linda rätt stressad "jovissthonärskitsnällmenhontrorattjagskatillsjukhuset" säger hon jättesnabbt. 

Jag dör! 

"Så din mamma som har jobbat natt ska komma hem till dig och passa en nästan frisk unge för att du har sagt att du ska till sjukhuset? Och inte på (porr)inredningsmässa????"

"Deeeet...kan stämma ja", svarar tokfian i luren.

Det slutade med att M tog hand om Oskar också och vi gick på mässan och jag som "hittat" pengar på ett konto den här veckan, har gjort av med allt igen.

Köpte en ångstation för typ 5000. 

Japp, du läste rätt, vet inte vad som hände men när vi är på väg till bilen och ska hem så får jag syn på detta,

och skriker "NÄ NU JÄVLAR GÅR DET FÖR MIG!!!"

Och nåt sorts orgasm eller anfall fick jag för jag har nästan minneslucka (har dock snällt nog fått allt ifyllt) och jag fann mig själv i p-huset med ett kvitto och nån leveransgrej och så hade jag köpt ett strykjärn och en strykbräda för jättemycket pengar. 

Nea frågade retsamt om jag har ångest eller på nåt vis känner mig ångerfull.

(Det gör jag)

Veckan som gått har varit en av de bästa på länge. 

Jag har skrattat så jag har kissat på mig och skrattat och skrattat. 

Ibland med en olycka i byxan som följd.

Det tråkiga med att ha såna där helt GALNA bryt är att hur man än gör, GÅR det bara inte att återge när man vill att andra ska förstå och skratta lika mycket.

Ibland är det ju i och för sig på det viset att man börjar om att skratta och det kan ju vara lite kul.

Här kommer en bild på när Kattis fullständigt bryter ihop med Frejson i famnen och har sprutat kaffe över hela bordet (och lite till)

Kolla bebbens huvud och tår!!! Får man skratta så här mycket så man ramlar utan att bris bör bli inblandade?

Sen har jag målat och kladdat på saker,  haffat en fullgubbe i bil och gråtit skithögt och skitmycket över att Nea snart ska åka och jag inte vill det längre. 

Jag börjar bli mig själv igen efter de här jobbiga åren.