Ikea igen...

Första lördagen efter jul och nyår. Hällregn och mörker.

Vi åkte till Ikea. 

Skulle byta lite felköp (läs en massa både omonterat halvmonterat och felmonterat) och så. 

Det skulle visst ALLA andra med. 

M blev galen redan på parkeringen och svor och gormade. 

Det verkar vara så med män över lag.  Även min DalaiLamasambo blir som förbytt när det inte finns n å g r a jävla parkeringsplatser!!! 

Ikea har sån inverkan på det manliga släktet. (Annat är det med Bauhaus...)

Men JAG som i vanliga fall och särskilt de sista månaderna är mer eller mindre kliniskt galen 24/7, tog då kommandot och sa med lugn och samlad läsagodnattsaga-stämma att såhäräääärdetenlördagpåikea- antingen kan vi åka hem i ogjort ärende och skjuta upp den här skiten som ändå måste göras till någon annan gång, och packa ut allt ur bilen igen, eller så kan vi gilla läget, göra det vi ska i lugn och ro, äta lite ikeamat, köa jättelänge och inte GNÄLLA SÅ FÖRBANNAT JÄVLA MYCKET!!!

Behöver jag säga att vi fick saker gjorda, och dessutom snabbt effektivt och med ett vänligt och proffsigt bemötande.

Det är Ikea det! 

Eftersom mina efterlängtade barstolar som jag beställde i augusti inte kom och jag, eftersom jag är jag, måste ha två  barstolar vid köksön nu-nu-nu. 

(Tålamod som en treåring)

Så köpte vi de barstolar som jag inte egentligen vill ha. Men som duger.

Ingolf.

Sen monterade min mamma dem och jag målade genast om dem i turkost. Såklart.

De stod så fint knallturkosa vid köksön och såg så helt turkosa och rena och bara... liksom "platta" ut i nästan en hel dag.

Sen kom svartfärgen fram och nu ikväll har jag "skitat" ner den ena. 

Sen har jag spacklat övervåningen. 

Det var första gången jag spacklade och det var ju inte alls så tråkigt som alla sagt. Jag har bara för det, dragit mig och jag har inte heller haft tid och ork.

Men. 

Det var ju lugnt och kladdigt och ingen som störde (eftersom jag är skitsnabb på att delegera ut tråkjobb), så där stod jag tyst i min ensamhet och kände mig proffsig och spacklade och samlade tankar och kraft. 

Det kallar jag meditation!

Måste nog göra om det bara eftersom jag snålade lite på spacklet så det blev lite skarvskuggor kvar. Men man lär sig. 

Annars har det varit en hyfsad vecka trots  vääääldigt trött, utarbetad, pms-ig, ångestfylld och mått skit. 

Blev för onykter på nyårsafton, har gråtit varje dag, fått mediciner för hjärtat/bröstet eller vad det nu är för fel. Och kräm till stresspsoriasen. 

Tappade tillochmed känseln i tår och fingertoppar på vänstersidan och blev verkligen hypokondriskt skitskraj över om nåt verkligen ÄR fel på mig.

 

Men två HELA dagar ledigt på raken en tredje på väg, en mysig videokväll med Linda, Mickis, Ylva, Jea och Connie (ink massor av godis,pizza och skratt) 

Tokskratt med Kattis i telefonen, fika med Jessica och Andreas, lyckade byten på Ikea och numera fogat kakel i köket rådde bot på det. Tillfälligtvis i allafall. 

I morgon kommer Lisa och fikar och sen ska vi bowla hela familjen med lillemans söta storasystrar och deras pappa.

Så HÄR ska livet vara.

Dessutom är julen utom gran och julbelysning bortplockad, tvättad, vikt, kastad och undanstuvad. 

Duken är turkos och tulpanerna krispigt vita.

Sen måste jag visa dessa underbara fantastiska godingar som tomten kom med dagen innan julafton fast vi inte skulle fått dem förrän i februari.

De är så... blanka... och... svarta och alldeles alldeles underbara. 

Hälsningar från soffan där dagens outfit är en orange juicycoturemysdress (fake från Thailand)som på intet sätt får mig att se sådär gullig och avslappnat hemmafruglamorös ut som jag tänkt utan som en oformlig orange plyschbarbapappa.