Hem!!!!!

Jaaaaaa!!!

Det är sant, vi ska hem. 

Hur härlig den här smekmånaden än varit så har allt roligt ett slut. 

Och nu är dessutom det roliga slut. 

Vi börjar bli kritiska mot hur det här landet sköts, vi är trötta på maten (läs rinnig cheddarost), och vi längtar hem.

Hem till hemtjänst och budgetuppföljning.

Tonårssvettfötter-och-kortast möjliga svar även på viktigheter, och åttaåring-på-BR-gnäll. 

Kattlåda och kvällskisspromenad...

Oh. 

När jag lägger ut det så här vettefaaan.

Men jag längtar efter vårt hus och mina vänner. 

Dessutom är Elvis u t e k a t t:))

Och Dolly, ja... Om jag inte skulle orka gå ut med henne nån kväll, har vi massor med backup. 

Vi åker över Helsingfors. Med finnair. 

Det är nåt jävligt pinsamt jag har för mig Och skjut mig långsamt, men jag tycker att finska är ett så ruggigt fult språk och jag, som faktiskt har påbrå från Tornedalen måste hålla mig från att inte direkt börja härma efter, varje gång nån pratar med superfinsk brytning. 

Men så har jag ju alltid haft nån slags finsk förening där vi bara pruuter vå vinscka, med saaatana Fia när vi var tolvi, Ylva i sykå-årsåldern, Marika, fast då va di då me merra mooomintrållsbetoning, å så me Linda-lainen som alltid stönar när hon eeeeeeh-pruuter bå ööööööh-schån vinscka och låter som en full zigenare. 

Förlåt alla romer. Förlåt alla finländare.

Jå no på väkk hem saaatana!!!

Hyvve päive:))